Hem / Aktuellt / Framtidens röster ger barnen verktyg att påverka världen

Framtidens röster ger barnen verktyg att påverka världen

Barn och unga bjuds sällan in i samtalet om en hållbar värld – trots att framtiden är deras. Detta vill Framtidens röster ändra på. Inför Världsmiljödagen engagerar de skolklasser över hela Sverige för att träna eleverna på att möta makthavare och påverka på riktigt.

 

När vi talar om framtiden glöms något ofta bort. Nämligen att det inte är vi vuxna som i första hand berörs av besluten vi fattar eller inte fattar. Det är barnen. Det är deras liv som påverkas mest. Ändå bjuds de nästan aldrig in till samtalen om hur vi kan bygga en hållbar värld.

Den här orättvisan fick Anders Varger, gymnasielärare och företagare inom hållbarhet, att starta den ideella föreningen Framtidens röster. Han ville skapa en arena där barn och unga kunde möta politiker och andra beslutsfattare i frågor som rör omställningen till ett hållbart samhälle. Framtidens röster engagerade sina första skolklasser inför COP26 i Glasgow 2021 och samarbetar i dag med cirka 500 elever över hela Sverige.

– Syftet är att göra barn och unga delaktiga i framtidsfrågor. Dels handlar det om att stärka deras välmående, dels om att de är framtidens ledare och behöver rustas för det. Men det handlar om också om att den rent demokratiska principen att barnen måste få vara med och påverka, säger Anders Varger, ordförande i Framtidens röster.

Eleverna gör kartor över en positiv framtid

Metoden man använder kallas positive cartography. Den går ut på att varje elev får välja ett ämne att läsa in sig på och gör sedan en karta över hur en positiv framtid skulle kunna se ut. Kartan består av bilder som de antingen hämtar från nätet eller målar själva. Därefter får hela klassen pussla ihop sina kartor till en gemensam framtidskarta, där man tillsammans identifierar vilka hinder som finns på vägen till målet.

I nästa steg paras klassen ihop med en person från Framtidens rösters expertpanel. Den utgörs av ett trettiotal av Sveriges främsta chefer och forskare inom hållbarhet, såsom professor Johan Kuylenstierna och Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl. Deras roll är att coacha och guida eleverna inför intervjuer med beslutsfattare.

– Vårt mål är att barnen ska få möta makthavare som styr över det ämne som de har valt. Formatet har varit väldigt uppskattat. Det blir inga klappar på huvudet, utan riktiga dialoger som leder vidare och inspirerar. Sen får eleverna publicera sitt material på vår webbplats och regelbundet följa upp vad som händer på området, berättar Anders.

Framtidens röster på skolturné

Under våren befinner sig Framtidens röster på turné över hela Sverige. De har stannat till på ett tiotal orter, från Gällivare till Malmö, där man låtit skolklasser välja ut lokalt viktiga frågor att fördjupa sig. Anna Wik, lärare på Platengymnasiet i Motala, ser Framtidens röster som ett sätt att låta eleverna vara med ”på riktigt” i den samhällsförändring vi står i.

– Frågor om hållbar utveckling kommer in i alla delar av samhället och att som elev få känna sig inkluderad i samtal om detta ger dem motivation. Deras tankar och åsikter blir viktiga och då är det lätt att väcka engagemang. Som lärare vill jag att skolan ska ge eleverna kunskap och verktyg om hur de kan påverka sin samtid och framtid, säger Anna Wik.

På Platengymnasiet har elever i årskurs 2 på Samhällsprogrammet fokuserat på frågor om miljö, segregation och jämställdhet. De har vid flera tillfällen fått träffa Framtidens rösters expertpanel. Dessutom har tjänstepersoner från kommunen kommit till skolan och föreläst om sina områden. Utifrån detta samarbetar man sedan mellan olika kurser för att diskutera och ta fram bilder kring elevernas framtidsvisioner.

– Några elever från vår skola kommer även att vara med i samtliga städer på Framtidens rösters turné. De ska dokumentera, möta politiker och lokala företagare på dessa platser och samla in olika upplevelser om vad som görs i frågor om miljö, segregation och jämställdhet. Det blir som en egen utbildning, där de är representanter för sin skola och möter andra personer med stort engagemang i hållbarhetsfrågor, säger Anna.

Träffar makthavare i Stockholm vid Världsmiljödagen

Hur påverkas då samtalet av att unga får sätta agendan? Anna Wik tycker att frågorna blir mer raka och okonstlade. Debatten om miljöpolitik kan i dag vara svår att komma in i, det upplevs som att det krävs mångårig vetenskaplig forskning och komplexa analyser för att förstå klimatförändringars orsaker. Unga är ofta mer lösningsorienterade.

­– Eleverna tycker det här är väldigt roligt och givande. Jag hoppas att Framtidens röster kommer att utvecklas till ett nätverk där elever, lärare, politiker, näringsidkare och experter möts i frågor om hållbar utveckling. Och att detta nätverk kan skapa en inre motivation för eleverna att fortsätta påverka sin omvärld, säger Anna Wik.

Resultatet från turnén kommer att presenteras under FN-mötet Stockholm+50, 2–3 juni. Under två middagar ska eleverna dela sina drömmar och önskemål med riksdagsledamöter och FN-delegater. Till Världsmiljödagen den 5 juni har man dessutom bjudit in elever från Spanien, Italien, England och Colombia som kommer att intervjua UNEP:s chef och representanter från regeringen om hur vi bygger ett mer hållbart samhälle.

– Tanken är att elever från hela världen ska mötas och inspireras av varandra. Om en skola i Kina eller Colombia också bryr sig växer känslan av att göra skillnad. Unga ska inte känna att de är ansvariga, men de ska känna att de kan påverka. Och Världsmiljödagen är jättestor i andra delar av världen så nu har vi verkligen chansen att visa upp oss, säger Anders.

Framtidens röster vill förbättra kontakten mellan gamla och unga

Stockholm+50 och Världsmiljödagen är bara början på Framtidens rösters resa. I höst fortsätter de arbetet för att barn, unga, politiker, tjänstemän, företag och forskare i alla åldrar ska lära sig av varandra. Bland annat med hjälp av ett ”äldste”, där seniora experter inom olika fält träffar skolklasser för att förändra framtiden med gemensamma krafter.

– Vi har dåligt utbyte mellan unga och gamla i Sverige. Många barn träffar bara sina far- och morföräldrar. Genom att knyta ihop generationerna kan vi bli mer inflytelserika i våra krav och nudga makthavarna mot ett mer hållbart samhälle, avslutar Anders Varger.

Dela inlägg:
Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn

Rekordstort engagemang för Världsmiljödagen

Engagemanget var stort i hela landet när Sverige stod värd för Världsmiljödagen den 5 juni. Totalt genomfördes fler än 1 900 aktiviteter över hela…

10 000 sluter upp för att lyfta Öresund

På 30 år har Öresund gått från ett utslaget hav till ett levande havsområde. På Världsmiljödagen 5 juni genomför föreningar på båda sidor sundet…

Se kampanjfilmen – Vad gör du den femte juni?

Vad gör du den 5 juni? Det är temat på den kommunikationskampanj som rullar i syfte att väcka ungas engagemang för Världsmiljödagen 2022….